Edith Södergran, Two beach poems

Edith Södergran (1892 – 1923) has become a very admired poet in Sweden and in Finland. It’s my translation into English.

Two beach poems”

My life was so naked,
like the grey rocks,
my life was so cold
like the white hills,
but my youth sat with burning cheeks
and cheered: the sun is coming!
And the sun came and naked I lay
the long day on the gray rocks –
there came a cold breeze from the red sea:
the sun goes down!

II

Between grey stones
lies your white body and mourn
over days that come and go.
The fairy tales you heard as a child,
cries in your heart.
Silence without echo,
solitude without mirror.
The air fades blue through all the chinks.

White rose in front of white background

 

 

 

“Två stranddikter”
av Edith Södergran

Mitt liv var så naket
som de gråa klipporna,
mitt liv var så kallt
som de vita höjderna,
men min ungdom satt med heta kinder
och jublade: solen kommer!
Och solen kom och naken låg jag
den långa dagen på de gråa klipporna —
det kom en kall fläkt från det röda havet:
solen går ned!

II

Mellan gråa stenar
ligger din vita kropp och sörjer
över dagarna som komma och gå.
Sagorna, du hört som barn,
gråta i ditt hjärta.
Tystnad utan eko,
ensamhet utan spegel,
luften blånar genom alla springor.

884 stenar trimmad

Advertisements
This entry was posted in Poetry and tagged . Bookmark the permalink.